Allt vi ser är färger och ljus

Det vi kallar ljus är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 380-780 nm, men vi kan inte se strålningen förrän den reflekterats mot en yta av något slag. Vissa våglängder kommer att absorberas av föremålet, men de strålar som når våra ögon bestämmer vilka färger vi upplever.

Vitt, svart och gråskalan kallas för okulörta färger. De andra färgerna består av ett spektrum från blått (kort våglängd) till rött (lång våglängd). Det finns ingen tydlig gräns mellan färgerna i ett spektrum, men traditionellt delar man upp dem i rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett.

Bilder på en skärm består av pyttesmå punkter (pixlar) som lyser med ett bestämt färgvärde. Dessa pixlar är så små att vi på normalt avstånd inte uppfattar varje enskild pixel, utan upplever det som en sammanhållen bild. En tryckt bild fungerar på ungefär samma sätt, där små färgprickar (rasterpunkter) tillsammans bygger upp en bild.

Additiv färgblandning

När en skärm är avstängd blir bilden svart, eftersom den inte utstrålar något ljus då. När man startar skärmen kommer den att visa olika blandningar av rött, grönt och blått. Genom att blanda ihop exempelvis grönt och rött blir färgen på skärmen gul. Orange är en blandning av mycket rött och lite grönt.

När skärmen strålar alla tre färgerna 100 % upplever vi blandningen som vit.

När man ska trycka eller skriva ut en bild måste RGB-färgerna omarbetas till en subtraktiv färgblandning. I din printer hemma sker detta automatiskt genom skrivarens mjukvara, men för tryckeriarbeten bör du omarbeta dina bilder till CMYK-bildfiler.

Subtraktiv färgblandning

Genom att blanda olika mängder av primärfärgerna cyan, magenta, yellow (gul) och svart kan nästan alla nyanser printas på papper i en skrivare eller tryckpress. Ögat uppfattar färgen utifrån de våglängder av ljus som reflekterats från pappret.

Gult absorberar exempelvis blått och magenta absorberar grönt – och på så sätt kan man trycka rött. Ju mer av CMYK-färgerna som används desto mindre ljus kommer att reflekteras till ditt öga. Ingen färg blir alltså vitt (samma färg som pappret) och i teorin skulle en total blandning av cyan, magenta och yellow bli svart.

Men i praktiken blir en blandning av cyan, magenta och yellow snarare mörkgrått, så därför används svart färg för att ge tillräcklig svärta. Dessutom gör en separat svart färg att det åt mindre mängd bläck för att återge mörka ytor.

Pantone Matching System

För att få exakt rätt färg eller nyans kan man använda PMS-systemet. Där är varje färg representerat av ett unikt namn eller nummer. Men precis som CMYK-färgerna kan även PMS-färgerna variera beroende på papperstyp eller enhet som visar färgerna.

Man säger att systemet är enhetsberoende.

Vad spelar det här för roll?

För dig som skapar tryckfärdiga pdf-filer är det viktigt att du förstår vilka färger och färgsystem du använder, så att du får det resultat du förväntar dig. När vi får in digitala original i RGB-systemet så konverteras detta enligt våra maskiner till tryckbara CMYK-färger, men det är inte säkert att konverteringen blir precis som du önskar.

En logotyp i RGB kan se ut på ett visst sätt på din skärm och på ett annat sätt när vi konverterat den till CMYK och tryckt den på ett pappersark. Du kan försäkra dig om bästa resultat genom att själv konvertera alla bilder till CMYK-systemet. Om det är väldigt viktigt att färgerna blir exakt rätt kan du beställa ett provtryck innan vi kör igång produktionen.

Läs mer om tryckfärdiga original i vår tvådelade guide: