Kreativ efterbearbetning (del 1)

Det är lätt att fastna i funderingar kring tryck, papperskvaliteter och färger, men det är minst lika viktigt att få till en bra efterbearbetning. Ibland är ett visitkort bara ett visitkort, men en katalog blir bara en pall med papper om den inte får gå igenom ett bokbinderi. Men hur kan du skapa en trycksak som sticker ut i mängden genom att tänka kreativt kring efterbearbetningen?

För att få med all information har vi delat den här texten i två block. I den första delen (nedan) kommer vi översiktligt att gå igenom de vanligaste metoderna som man använder för att skapa kataloger, broschyrer, foldrar, flyers och affischer.

I Kreativ efterbearbetning del 2 presenterar vi några mindre vanliga metoder och efterbearbetningar – och hur du kan använda dem på ett kreativt sätt för att din trycksak ska utmärka sig i mängden. Där kommer vi att prata om bland annat foliering, relief, rundade hörn, laminering och wire-o.

Först en tanke om format

Det finns inget fastslaget mått för visitkort, men i Sverige är de oftast i formatet 90 x 55 mm eller snäppet mindre. En A4-broschyr ska hålla måttet 210 x 297 mm. En skön katalog har storleken någonstans från en pocketbok upp till ett livsstilsmagasin. Men varför låsa sig vid standardformaten? En broschyr i 210 x 210 mm utmärker sig i hyllan och ett inbjudningskort som inte är rektangulärt kan ge lite extra uppmärksamhet. Varför inte runt, kvadratiskt eller rombiskt?

Men ett varningens finger – ett visitkort ska framförallt användas och förvaras, så alltför märkliga former kan göra att de inte passar in i kundens visitkortspärm. Samma sak med en katalog som inte kan stå i en hylla. Risken är stor att din överarbetade trycksak går raka vägen ner i pappersåtervinningen.

Skärning

Med hjälp av lite kreativt arbete i skärmaskinen kan din slutprodukt få nästan vilken form som helst, så länge du utgår från raka snitt. Ovan nämnde vi exempelvis rombiska visitkort. En rektangulär affisch sticker ut i mängden bland alla klassiska A3-affischer. Snitten behöver inte heller vara symmetriska – du kan exempelvis låta ena halvan av visitkortet, flyern eller säljbrevet ha räta hörn och andra sidan vara rombisk.

Oftast är ett visitkort, en affisch eller flyer klar efter tryck och skärning, men i del 2 kommer vi att gå igenom några efterbehandlingar som gör att din trycksak blir lyxigare, snyggare eller mer stryktålig. Om du är intresserad av att skära ut speciella figurer och former, som inte går att göra med ett rakt snitt, så ska du framförallt läsa noga under rubriken stansa i nästa del.

Falsning

När pappersarken kommer ut ur tryckpressen ligger sidorna till synes huller om buller på pappret. I en falsmaskin viks arken ihop till exempelvis fyra, åtta, tolv, sexton, tjugofyra eller trettiotvå sidor i rätt ordning, men om det ska bli en klamrad broschyr eller limmad katalog så sitter fortfarande sidorna ihop med varandra i vecken och det går inte att bläddra i den falsade produkten.

Det är först efter att ryggbindningen skett som arken trimmas (skärs rent) på ovan-, under- och bläddersidan och trycksaken får sitt slutgiltiga format. Undantaget är när din trycksak ska ha en hårdpärm som sticker ut utanför inlagan, som en klassisk bok, då inlagan linnetrådas och trimmas innan omslaget limmas.

Men alla trycksaker ska inte bli broschyrer eller kataloger. Ibland går arken direkt från tryck till skärmaskin och vidare in falsmaskinen för att bli en folder. Det finns många olika sorters foldrar – rullfalsade foldrar, z-falsade, dragspel eller altarskåpsfoldrar. Förr var det vanligt med rullfalsade foldrar där den invikta sidan perforerades i vecket och användes som exempelvis svarstalong, men nu hänvisar man allt oftare till ett webbformulär istället.

Altarskåpsfoldrar har formen av en ”dubbeldörr” som öppnas och visar innehållet. Det kan fungera som ett effektfullt julkort eller inbjudningskort till en firmafest eller sportevenemang. Varför inte kombinera detta med en spännande stansning för att skapa en bild av dörrarna till ditt företag?

Klammerhäft

En vanlig broschyr har minst åtta sidor som sitter ihop med häftklammer i ryggen, men genom att lägga samman flera olika buntar med falsade ark och ett separat omslag kan man skapa en tjockare tidning. Beroende på papperstjockleken kan den bli strax över hundra sidor tjock.

Ett sätt att variera sin broschyr är att häfta in ett löstagbart blad på mittuppslaget. Det kan vara ett erbjudande av något slag, en komihåglapp eller något annat. Helst ska den vara tryckt i ett tunnare papper och bara häftas med ena klammern, för att det ska vara så enkel som möjligt att ta loss den utan att riva sönder hela broschyren. Ett annat alternativ är att ha ett extra löstagbart omslagspapper.

Ytterligare ett förslag är att använda ett omslag med en invikt flik, som kan perforeras i vecket för att enkelt rivas loss vid behov. Varför inte göra en altarskåpsvariant av omslaget? Det är bara fantasin som sätter gränserna för vad du kan åstadkomma med inhäftade lösblad eller flikar på omslaget.

Limbindning

När antalet sidor ökar blir det också mer intressant att limbinda trycksaken till en katalog eller bok. Det finns några olika tillvägagångssätt, men det traditionella sättet är att plocka ihop och sy de falsade pappersbuntarna i en linnetrådmaskin och slutligen limma in dem i ett omslag till en katalog eller bok i en limbindare.

Om omslaget ska vara av mjuk pärm (tänk pocketbok eller katalog) sker trimningen i sista stationen innan trycksaken är klar. Det är vid trimningen som allt överskottspapper skärs bort från ovan-, under- och bläddersidorna och katalogen eller boken blir bläddringsbar.

Om du vill att din trycksak ska ha hårdpärm (tänk klassisk bok) så trimmas inlagan rent från överskottspapper innan omslaget limmas fast.

Läs mer i Kreativ efterbearbetning del 2 som kommer nästa vecka.

Gilla Aspuddens på Facebook och Instagram.