Skapa ett tryckfärdigt original (del 1)

Vi får ofta frågan om vad man ska tänka på när man gör en tryckfärdig PDF. För att få med alla tips och råd har vi delat texten i två delar. Här i del 1 kommer vi bland annat berätta om vilka program du kan använda, hur du ställer in ett nytt dokument och vad du behöver tänka på när det gäller färger och bilder. I del 2 kommer vi (bland annat) att ta upp hur man exporterar filen från sitt layoutprogram till en PDF som fungerar för tryck.

Givetvis kan vi hjälpa dig att ta din idé till en färdig trycksak. Vår kreativa ateljé samarbetar med duktiga fotografer, copywriters, illustratörer och grafiska formgivare, så att vi kan hjälpa dig med alla de texter, bilder och original som du behöver till din trycksak. Hör av dig i så fall!

Men om du hellre tar fram dina tryckfärdiga original själv kommer här en bra lathund eller guide som du kan använda.

Förberedelser

Först och främst måste du veta vad det är för trycksak som du vill göra. Är det en affisch, en flervikt folder, en broschyr med klammerhäft, en limbunden katalog eller något helt annat? Ska din trycksak behandlas på något särskilt sätt med exempelvis lack, laminering, bigade linjer eller utstansade hål? Efterbearbetning innebär i regel en hel del manuellt arbete och ger ökade kostnader, men är ett effektfullt sätt att få din trycksak att sticka ut i mängden.

Du behöver också fundera på materialval, eftersom det är avgörande för hur din trycksak känns. Ett tjockare papper ger ett tyngre och värdefullare intryck. Matt papper känns oftast mer seriöst, men är känsligare för smuts och fläckar än ett blankare papper. Ett tunnare papper väger mindre och blir därför mer prisvärt att skicka eller transportera, men kan upplevas som sladdrigt och billigt.

Valet av papper påverkar hela produktionen och slutresultatet. En blankare yta ger oftast skarpare och mer intensiva färger, medan ett matt papper tar ner kontrasten och ger blekare bilder. Därför är det viktigt att redan från början tänka på papperskvaliteten och vilken efterbehandling du tänkt dig på trycksaken.

Program för desktop publishing (DTP)

Du behöver ett bra program som klarar av att hantera text och bilder med utfall och som kan skapa tryckfärdiga PDF-filer. Adobe InDesign är marknadsledande och det program vi kommer att utgå ifrån i beskrivningen nedan. Största konkurrenten är QuarkXPress. Andra exempel på program för trycksaksframställning är CorelDRAW, Microsoft Publisher och gratisprogrammet Scribus.

Det går att skapa tryckfärdiga original i exempelvis ett skrivprogram eller bildhanteringsprogram, men det är inte programmets syfte och dina idéer kommer att begränsas av programmets funktioner. Vi rekommenderar att du inte försöker skapa en tidning eller broschyr i exempelvis Microsoft Word eller Paint.

Nytt dokument

När du skapar ett dokument i Indesign ställer du först in hur många sidor du tänkt dig (det är enkelt att ta bort och lägga till sidor senare), hur stor varje sida ska vara (format) och om sidorna ska visas som uppslag eller enskilt. Formatet ska stämma med den storlek du vill att varje sida ska ha när du håller trycksaken oöppnad i handen (en ”vikt A4” ska alltså ställas in som format A5 med 4 sidor). För trycksaker är det lämpligt att visa sidorna som uppslag, så att du exempelvis kan låta en bakgrundsbild flyta över hela mittuppslaget.

Undantag! Om du ska göra en flerfalsad trycksak (vikt på fler än ett ställe) så kan det vara bättre att arbeta i det utfällda formatet. En A4 vikt sex gånger till en folder (99 x 210 mm) kan alltså skapas som en liggande A4 med fram- och baksida. Men tänk på att sidan som viks in behöver vara cirka 2 millimeter smalare än de andra två sidorna för att få plats.

Du kan redan här välja om du vill ha en eller flera kolumner i dokumentet och vilket avstånd du i så fall vill ha mellan dem. Du kan även ställa in dokumentets marginaler, alltså vilket avstånd du vill ha mellan texten och kanten. Vi rekommenderar minst 5 millimeters marginal för att inte texten ska bli kapad, men 10 eller ännu hellre 15 millimeter blir oftast snyggare.

Kolumner och marginaler lägger sig som stödlinjer i bakgrunden, som du kan välja att använda när du behöver dem. När du arbetar i dokumentet kan du enkelt skapa flera mallsidor med olika marginaler och både en, två eller flera kolumner. Du kan enkelt skapa och ta bort fler stödlinjer både på mallsidor och på enskilda sidor.

OBS: Fler alternativ!

Det är viktigt att du klickar på knappen Fler alternativ eller Mer (beroende på programversion) för att ställa in utfall. Precisionen i tryck och skärning är aldrig exakt och varierar med trycksakens tjocklek. Om du vill att en bild ska gå ända ut i kanten på din trycksak måste den därför ha en skärsmån på minst 3 millimeter, för att undvika att det blir en tunn vit marginal mellan bilden och kanten.

När du gjort alla inställningar klickar du på OK och ett tomt dokument skapas. I kanterna ser du tre olika linjer eller ramar. Den innersta linjen är din marginal som alla texter måste förhålla sig till. Den svarta linjen är formatet på den färdiga trycksaken. Den yttersta linjen är utfallet (bleed) och hit måste du dra alla utfallande bilder.

Bild- och färginställningar

I en tryckpress används nästan uteslutande färgerna svart, magenta, cyan och gul – de så kallade CMYK-färgerna. Alla andra nyanser och toner är olika blandningar av dessa fyra grundfärger. På en datorskärm och på internet visas färger i olika blandningar av rött, grönt, blått – de så kallade RGB-färgerna. Det vanligaste är alltså att en bild är inställd på RGB-färger och om du ska trycka den bör du alltså ändra till CMYK-värden i ett bildprogram.

Alla tonplattor, linjer, teckensnitt och andra grafiska element ska också vara i CMYK-värden när du arbetar med en trycksak. Använd dig av Färgväljaren i Indesign och lägg till färgrutor för de färger du använder ofta.

Ett alternativ till att ändra varje bild för sig i ett bildprogram är att automatiskt färgkonvertera dem när du exporterar ut den tryckfärdiga PDF-filen från Indesign. Den här metoden är inte lika bra, även om den går snabbare, för bilden du arbetar med i Indesign kommer kanske inte att se ut på samma sätt efter konverteringen. Genom att arbeta med CMYK redan från början behåller du kontrollen över alla färgvärden genom hela flödet. Du kan läsa mer om att exportera tryckfärdiga PDF-filer i del 2.

Kontrollera alltid din svart text består av 100 % svart och inte av en färgblandning.

Konvertera bilder

Öppna bilden i Adobe Photoshop och klicka på Bild i menyn, välj Läge och sedan CMYK. Klart! Om du är nöjd med bildens färgton, intensitet, nyans och mättnad så kan du spara filen (förslagsvis under nytt namn med tillägget ‘filnamn_cmyk’). Om du inte arbetar vid en ordentligt färgkalibrerad skärm kommer du troligen att uppleva färgerna som ljusare på skärmen än de faktiskt kommer att bli när du fått dem tryckta på papper. Ha detta i åtanke när du ställer in eventuella färgvärden. Om du är osäker kan du alltid be oss om ett tryckprov.

I de allra flesta fall är en högupplöst jpeg ett bra filformat för trycksaker. Nackdelen med JPG-filer är att de inte kan göras transparenta, så om du vill använda en bild med viss genomskinlighet rekommenderar vi att du antingen använder Photoshops egna filformat PSD eller det oberoende TIF-formatet.

300 DPI eller mer

En rasterbild som exempelvis JPG- och TIF-filer är uppbyggd av många små färgade punkter eller pixlar som tillsammans skapar bilden. Fler pixlar ger en större eller skarpare bild och färre bildpunkter ger en mindre eller pixligare bild. Hur tätt det är mellan färgpunkterna kallas för bildens upplösning och mäts i pixlar per tum – DPI, dots per inch. En bild som ska gå i tryck ska helst ha 300 DPI eller mer i upplösning för att inte bli pixlig. Värden under 200 DPI ska absolut inte skickas på tryck.

Skärmbilder (exempelvis på internet) ligger normalt på 72 DPI, eftersom det rimmar bra med upplösningen på de flesta skärmar.

I Indesign kan man enkelt skala om bilder och göra dem både större och mindre. För att få fram den faktiska upplösningen kan du använda fliken Information som man når genom Fönster i menyn eller genom att klicka på F8. Markera bilden och se ifall Effektivt värde för ppi är minst 300. I så fall, kör! Om inte, skala ner bilden eller byt ut den.

Exempel: En bild som består av 600 x 600 px (pixlar) och är 2 tum bred och 2 tum hög kommer att ha en upplösning på 300 DPI. Det skulle fungera bra i tryck. Men om du drar ut bilden till 4 x 4 tum kommer DPI att halveras till 150 och alltså bli pixligt i tryck. På samma sätt kan man öka upplösningen (DPI) genom att skala ner bildens storlek. Mindre storlek på bilden = högre upplösning, och vice versa.

Arbeta i ett DTP-program

Alla de vanligaste programmen för att skapa trycksaker bygger på ramar som fylls med innehåll – exempelvis texter, färger eller bilder. Ramarna kan omformas, vridas och förändras på alla möjliga sätt. Samma sak med innehållet. Gör färgrutor som är runda, rombiska eller oregelbundna. Låt dem tona från en färg till en annan, vara halvt genomskinliga eller gå från ingen färg till kolsvart. Eller turkos. Chockrosa!

Även textrutor kan omformas i det oändliga och texter kan flöda mellan flera olika ramar.

Det finns gott om kurser på internet för den som vill ha en genväg till att lära sig de professionella programmen, men till syvende och sist är det din konstnärliga ådra snarare än programmens tekniska begränsningar som avgör hur snygg din trycksak kommer att bli. Den som har ett sinne för det grafiska och backar upp detta med stor erfarenhet och kunskap kan skapa nästan magiskt vackra trycksaker.

Lär dig så tidigt som möjligt att använda färgrutor, styckeformat, lager och mallsidor. Vi kommer inte att gå in mer på själva programmen än så här. I del 2 kommer vi däremot att berätta om hur du exporterar din färdiga Indesign-fil till en tryckfärdig PDF.

Lycka till!

Var kreativ, modig och skapa fantastiska trycksaker!